Agenda har hjälpt en fastighetsägare genom flera instanser för att få behålla ersättningsbryggan som uppfördes när den tidigare blivit uttjänt. Nu har mark- och miljööverdomstolen (MÖD) konstaterat att bryggan får ligga kvar och även klargjort vad som ska gälla i liknande fall framöver.
Fastighetsägaren var av uppfattningen att åtgärden var en renovering som inte kräver dispens. Vid kommunens tillsyn tre år senare uppdagades misstaget, fastighetsägaren ansökte om dispens och kommunen beviljade den – i efterhand, flera år senare. Beslutet upphävdes av länsstyrelsen och överprövades i flera instanser. MÖD meddelade prövningstillstånd och klargjorde vad som gäller.
Den centrala frågan var vilken betydelse det hade att ansökan om dispens kom in tre år efter att ersättningsbryggan byggdes, i stället för inom den ettårsperiod som i tidigare förarbetsuttalanden och praxis ansetts vara en rimlig tid. MÖD slog fast att en ansökan om dispens för en ersättningsåtgärd ska bedömas på samma sätt oavsett om den lämnas in före eller efter att åtgärden utförts.
I det aktuella fallet ansåg MÖD att den tidigare bryggan var laglig, att den nya bryggan uppförts tillräckligt nära i tid för att områdets ianspråktagande inte skulle anses ha upphört, och att den godkända utformningen inte väsentligt påverkade växt- och djurliv eller ökade den privatiserande effekten. Att ansökan i detta fall lämnats in först tre år senare medförde alltså inte i sig att dispens skulle nekas.
Domen ger vägledning om efterhandsdispens för ersättningsåtgärder inom strandskyddsområde. Dess viktigaste klargörande är att ettårsperioden inte är en absolut tidsfrist för när dispensansökan måste lämnas in. Enligt MÖD tar tidsperioden främst sikte på hur länge området kan anses fortsatt ianspråktaget efter att den tidigare anläggningen tagits bort. Avgörandet innebär därför att en ansökan inte ska avslås enbart för att den lämnats in efter ett år. En annan ordning skulle kunna bli oskälig vid reparation, renovering och utbyte av anläggningar och anordningar som är förbjudna att utföra utan dispens, då det kan vara svårt för den enskilde fastighetsägaren att avgöra vad som är tillåtet och inte.
Samtidigt ger domen inte stöd för att bygga först och söka dispens senare som en generell strategi. Sökanden har bevisbördan för att dispensförutsättningarna förelåg vid byggtillfället, och prövningsmyndigheten bedömer ansökan utan att låta den faktiskt utförda åtgärden i sig styra vad som godtas. Åtgärder utöver vad som kan godtas som ersättningsåtgärd kan behöva byggas om, begränsas eller rivas. MÖD påpekar också att straffansvar kan aktualiseras om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet utför en dispenspliktig åtgärd utan dispens.
Praktiskt innebär domen alltså en mer nyanserad regel: sen ansökan utesluter inte dispens, men sökanden måste styrka att den ursprungliga anläggningen var laglig och att den nya verkligen är en godtagbar ersättningsåtgärd.
Vill du veta mer?
Hela domen går att läsa på mark- och miljööverdomstolens hemsida, målnumret är M 9179-25, men du är också alltid välkommen att kontakta någon av oss som är experter på fastighetsrätt. Mats Åleskog mats.aleskog@agendaadvokatbyra.se, Ella Mattsson ella.mattsson@agendaadvokatbyra.se och Hanna Sollenberg hanna.sollenberg@agendaadvokatbyra.se.