Att samhället förändrats en hel del de senaste decennierna är vi nog alla beredda att hålla med om. Ändå har inte den lagstiftning som reglerar en av de stora frågorna i livet - vad som händer när vi dör - hängt med i utvecklingen.
Sedan reglerna om arv och testamente skrevs har mycket hänt. Att leva som sambos är allt vanligare och många lever ihop livet ut, utan att gifta sig. Att skaffa barn utan att gifta sig är dessutom idag väldigt vanligt. Höga värden på våra fastigheter har även lett till att bostaden fått en alltmer central roll som den enda betydande tillgången i ett dödsbo, varför en sambo ofta kan tvingas sälja bostaden vid ett dödsfall för att lösa ut arvingar. I samhället idag är det inte heller längre självklart att alla viktiga dokument ska vara signerade med bläck eller att en signering av ett avtal mellan två personer ens behöver ske i samma rum.
Kort sagt är det på tiden att en modernisering sker av den lag som vi alla någon gång i livet kommer i kontakt med, och det är nu på gång!
I början av mars meddelade regeringen att de lämnat uppdrag till en särskild utredare att se närmare på behovet av förändringar i arvs – och testamentsrätten. Syftet är att skapa en mer modern reglering anpassad till såväl den digitala utvecklingen som till hur människor bildar familj i dag.
Det som ska utredas är bland annat frågorna
- om arvsrätt för kusiner
- om förlusten av rätt till arv bör gälla i fler fall
- om skyddet för efterlevande sambo bör göras starkare
- om hur ett testamentesregister kan tänkas vara uppbyggt samt
- om möjligheterna till e-testamenten.
I mån av tid ska utredningen även se över reglernas gammalmodiga språk.
Frågorna ska besvaras av utredarna senast den 29 augusti 2025 och vi på Agenda är mycket nyfikna på de förändringar som redan nu är i startgropen!
Här är några av utredningens uppdrag:
En arvsrätt för kusiner och andra avlägsnare släktingar
Som reglerna ser ut idag ärver i första hand barn eller barnbarn, i andra hand föräldrar, syskon eller syskonbarn och i sista hand far- och morföräldrar eller deras barn. Andra släktingar, såsom kusiner, ärver inte. Utan finns ingen släkt i de närmsta leden och saknas testamente – går arvet till Allmänna arvsfonden.
Här menar regeringen att det finns skäl att se över reglerna, särskilt då det inte är självklart att någon hellre vill att arvet går till ett allmänt ändamål än till en kusin eller annan släkting.
Förlust av rätten att ta arv och testamente
Idag gäller att den som gjort sig skyldig till mord eller dråp på en annan person eller medverkat till ett sådant brott, i regel förlorar sin rätt till arv.
Reglerna gäller däremot inte när personen överlevt eller vid exempelvis förberedelse till allvarliga brott. Utan i dessa fall finns en fortsatt rätt till arv, vilket kan upplevas stötande. Utredningen ska därför svara på frågan om det finns skäl att reglerna även ska gälla exempelvis redan vid allvarligt våld mot en person.
Bör skyddet för en efterlevande sambo utvidgas?
När någon dör har dennes sambo rätt att genom bodelning få hälften av det bohag och eventuella bostad som införskaffats gemensamt. Om det räcker har sambon även rätt att få så mycket av denna egendom att det motsvarar två prisbasbelopp, vilket år 2024 är 114 600 kr. Däremot ärver inte sambor varandra.
Oavsett om möjligheten till arv genom testamente finns, återstår vidare rätten för barn att få ut en del av sitt arv omedelbart. Här finns inte heller någon möjlighet för barn att avstå sitt arv till förmån för en sambo, såsom gäller om den avlidne vore gift.
En konsekvens av detta är att sambon kan behöva sälja den gemensamma bostaden för att barnen ska få sin del, något som även många gånger påverkar barnen om de bor hemma. Det finns därför anledning att se över hur en efterlevande sambo kan ges ett starkare skydd.
Modernare och tryggare regler för testamenten
Den som önskar en annan fördelning av arvet än den lagen erbjuder har möjlighet att bestämma det i ett testamente. För att testamentet ska vara giltigt krävs att det är undertecknat, i original samt att det skrivits under inför två vittnen. Till skillnad mot exempelvis äktenskapsförord finns dock inga krav på registrering eller förvaring.
I bästa fall förvaras testamentet t.ex. i bankfack. Ofta uppstår dock svårigheter med att hitta ett testamente trots att det finns uppgifter om att det ska finnas och fråga kan även uppstå om det testamente som uppvisats är det senaste. Ett testamentesregister skulle råda bot på det problemet. Regeringen bedömer dock att det inte i nuläget finns anledning att införa en obligatorisk registrering av testamente, men däremot se över frågan om ett frivilligt sådant.
En annan fråga som ska ses över är den om kraven på vittnena vid ett testamente bör skärpas, samt möjligheten till e-testamenten.
Den senaste tidens utveckling har medfört att många handlingar som tidigare krävt en underskrift, nu även kan signeras digitalt med hjälp av olika legitimationstjänster. Med hänsyn till det här bedöms det vara hög tid att utreda om tiden är inne för att även testamenten ska kunna signeras elektroniskt.
Vill du veta mer?
Mer info om regeringens uppdrag till utredaren finns att läsa i ”En arvs- och testamentsrätt i tiden, Dir. 2024:28”, men du är också alltid välkommen att kontakta någon av våra advokater som är experter på ekonomisk familjerätt. Agnes Domar agnes.domar@agendaadvokatbyra.se och Hanna Pontén Brattgård hanna.ponten.brattgard@agendaadvokatbyra.se