I förra veckan presenterades utredningen Åtgärder för tryggare bostadsområden, SOU 2023:57. Utredningen har främst haft i uppdrag att se över den hyresrättsliga regleringen kring uppsägning av hyresavtal i fall där hyresgästen eller någon som denne ansvarar för begår brott i lägenheten eller i närområdet samt i fall där lägenheten används för brottslig verksamhet. Trots att utredningen främst har haft fokus på bostadsupplåtelser berörs också lokalupplåtelser då även diskussionen om brottsprevention i lokaler varit högaktuell under en längre tid.
Nuvarande hyresrättsliga reglering ger vissa möjligheter att säga upp hyresavtal på grund av att lokaler används för brottslig verksamhet. För att uppsägning ska kunna ske på den grunden är det inte tillräckligt att brott har begåtts i lokalen, det krävs att lokalen har utgjort ett medel eller typisk förutsättning för brottsligheten. I utredningen har det ansetts att kraven för att hyreskontrakt ska kunna förverkas på denna grund är högt ställda och det har framhållits att det finns svårigheter med att bevisa att lokalen använts för brottslig verksamhet. För att ge bättre verktyg i dylika fall föreslår utredningen ändringar i hyreslagen som bl a innebär förstärkt ansvar på hyresgästen att se till att trygghet, sundhet, ordning och gott skick bevaras inom fastigheten, samt att det i lagen uttryckligen anges att som störning i boendet ska likställs att hyresgästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i omgivningen.
Lokaler har i utredningen beskrivits som en plats där det lättare går att dölja kriminell verksamhet då det naturligt rör sig fler människor utanför och i lokalen. Det konstateras även att det har förekommit att kriminella grupperingar tagit över lokaler samt använt lokaler för att umgås eller spana över bostadsområde eller torg. I utredningen understryks att frågan om lokaler bör ses lika allvarligt på gällande otrygghet som bostäder. Det betonas även att också andra lokalinnehavare måste ha ett starkt skydd i det avseendet. Om en lokalhyresgäst agerar, eller tillåter ett agerande i lokalen, på ett sätt som bidrar till att färre vill besöka närliggande lokaler undergrävs värden både för fastighetsägare och andra lokalhyresgäster samtidigt som boende får ett mindre attraktivt bostadsområde.
Bevarandet av trygghet, sundhet, ordning och skick har en bredare träffyta än störningar i boendet. I begreppet ryms fler situationer såsom stöld, förvaring av vapen eller sprängmedel i större mängder och skadegörelse på hus. Huruvida förpliktelsen åsidosatts, och i vilken utsträckning, får avgöras utifrån en helhetsbedömning. Fokus hamnar på hur beteendet påverkat tryggheten inom fastigheten. Utgångspunkten är att alla hyresgäster i hyreshuset har rätt till en hög grad av trygghet även när det gäller lokalhyresgästers påverkan. I fråga om hur allvarligt t ex. hot eller våld ska vara för att motivera att en uppsägning kan ske omedelbart kan ledning hämtas från det som gäller i fråga om särskilt allvarliga störningar. Det bör alltså som utgångspunkt krävas att straffvärdet för gärningen ligger på fängelsenivå.
Sammanfattningsvis avser föreslagna lagändringar i dessa delar att ålägga lokalhyresgäster ett större ansvar för att förhindra brottslighet inom sina lokaler i syfte att bevara tryggheten för övriga hyresgäster inom fastigheten och närområdet. Därutöver syftar förslaget till att det ska bli lättare att säga upp lokalhyresgäster till följd av åsidosättande av dessa hyresrättsliga förpliktelser.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft 1 januari 2025. Vi på Agenda kommer att följa utvecklingen framöver. Vill ni veta mer om utredningen och de förslag som lagts fram är ni välkomna att kontakta advokat Tina Edh, tina.edh@agendaadvokatbyra.se.